

Linus Johansson | Leg. Fysioterapeut och tränare | movdoo.com
Linus Johansson | Leg. Fysioterapeut och tränare
Att träna barfota kan öka fotens aktivering, balans och känsla för underlaget. Men för att få fördelarna utan onödig risk behöver du börja smart och stegvis. Här är vanliga frågor och svar om barfotaträning.
För många: ja. Barfotaträning kan öka fotens muskelaktivitet, förbättra balans och ge bättre kontakt med underlaget. Samtidigt kräver det en gradvis tillvänjning, eftersom fötter och vader ofta är ovana efter många år i skor med dämpning och stöd.
Vanliga upplevda fördelar är starkare fötter, bättre proprioception (kroppens känsla för position), förbättrad balans och en mer naturlig rörelsekänsla. Många upplever också att de får bättre teknik i övningar där fotens stabilitet spelar stor roll.
Det kan det göra, särskilt om du tränar kontroll och stabilitet. När foten får jobba mer “själv” ökar kravet på de små stabiliserande musklerna. Effekten blir bäst när du gör barfotaträning regelbundet men på en nivå som är hållbar.
Ofta ja, om underlaget är rent och du har bra grepp. För de flesta är ett plant, stabilt underlag (till exempel ett trägolv eller en träningsmatta) den tryggaste starten. Undvik hala golv och miljöer där du riskerar att trampa på något vasst.
Börja med korta stunder: 5–10 minuter åt gången, 2–3 gånger i veckan. Starta med enkla övningar där du kan hålla kontroll, och öka gradvis. Om fötter eller vader blir tydligt ömma dag efter dag behöver du minska dosen och bygga upp långsammare.
Välj mjuka och säkra ytor i början, till exempel gräs eller slät sand. Undvik vassa stenar, glas och ojämn terräng innan fötterna vant sig. Börja kort och håll fokus på teknik och kontroll, inte på att pressa intensitet.
Det kan bidra till bättre kontroll och stabilitet, vilket ibland minskar risken för vissa belastningsproblem. Men en för snabb övergång kan i stället öka risken för överbelastning i fot, häl, vad och hälsena. Nyckeln är gradvis tillvänjning och rimlig dos.
Inte exakt. Barfotaskor kan ge mer fotarbete än traditionella skor, men de skyddar fortfarande underlaget och kan ha olika grad av flexibilitet. De kan vara ett mellansteg för dig som vill öka fotens aktivitet men ändå ha skydd, särskilt utomhus.
Om du har diabetes med nedsatt känsel, svåra fotdeformiteter, sår, pågående stressfraktur eller stora nervpåverkan bör du vara extra försiktig och helst få individuell rådgivning. Detsamma gäller om du nyligen haft en allvarlig fotskada.
Det beror på fas och känslighet. Vissa mår bra av gradvis fotträning och kontrollerad belastning, andra behöver mer stöd och lugnare steg i början. Om symtomen ökar tydligt av barfota bör du skruva ned, välja mjukare underlag och bygga upp mer gradvis.
För många fungerar 2–4 korta pass i veckan bra i början. När fötter och vader vant sig kan du göra det oftare, men håll koll på återhämtningen. Det ska kännas som att du bygger upp kroppen, inte som att du bryter ned den.
Övningar där fotens stabilitet spelar roll: knäböj, utfall, höftfällningar, balansövningar, kontrollerade tåhävningar och lugna helkroppsflöden. Börja med enklare varianter och öka svårighetsgrad när du kan hålla bra form.


Linus Johansson | Leg. Fysioterapeut och tränare
Grundare av movdoo.com